Idag ska jag skriva om min sorg och hur snabbt tiden går.
För 2,5 -3 månader sedan så fick jag ett samtal från Tingvalla skolan där de ville att jag skulle vikariera som fritidspedagog, självklart tackade jag ja och har tills imorgon varit där sedan dagen de ringde mig.
Imorgon är ju då sista dagen. Idag kände jag att jag skulle berätta detta för några barn, så medan vi satt och målade hjärtan och skrev kärleksbrev så berättade jag för flickorna att imorgon slutar jag här, flickorna kollade på mig och utbrast samtidigt ett "neeeeej, varför dåååå?" usch vad de kändes.
Det är helt otroligt vad snabbt man kommer nära dessa små godingar till barn, så snabbt man hinner känna en samhörighet i gruppen. Imorgon skall jag bjuda på glass och krama barnen tusen gånger, för gud vad jag kommer sakna alla så otroligt mycket och herre jisses vilka lärorika månader jag har haft, mycket nya saker och rik på ännu mer kunskap.
Jag har bestämt mig för att vara ledig ett tag nu, självklart kommer jag att hoppa in om någon ringer in mig från skolan men annars kommer jag ta lite semester.
Det är fullspäckade helger framöver, Bröllop, Student, Midsommar och sist men inte minst så åker jag och Monika till Montenegro.
Efter resan så kommer jag fokusera på jobb i 16 dagar och sedan bege mig på semester nr 2 med min älskling.
Till hösten skall jag antagligen börja plugga, väntar spänt på intagningen!